Design by Åsa Lundqvist - mail. brunseryds.kvarn@home.se
www.hjartlanda.se

Forntiden i Hjärtlanda...
Hjärtlanda betyder enligt ortnamnsforskarna hjortarnas land. Byn finns omnämnd i ett testamente från år 1228 då med stavningen Hiartlandum. Vid medeltidens ingång år 1050, fanns 3 gårdar i trakten; Brunseryd, Hjärtnäs och Ärnanäs. Den gård som först nämns i bevarade handlingar, 1287, är Hjärtnäs. Bonden i Hjärtnäs fick i ett testamente en häst och hans hustru fick en mantel av skinn. Kvinnan som skänkte detta hette Cecilia Elofsdotter, kusin med ingen mindre än kung Magnus Ladulås.
Men redan under tidigare fanns här folk. Detta kan vi se runtomkring Hjärtlanda där det finns bl a en bronsåldersgrav - Natt o Dagröset, som ligger vid korsningen Sneppenvägen / Skepperstadvägen och ett stort järnåldersgravfält vid Hjärtnäs med 28 fornlämningar och ytterligare ett gravfält vid sjön Hjärtnäs bestående av 15 fornlämningar med mera. (finns en pärm att låna)
Under medeltidens senare del, år 1515 vet vi att väpnaren Nils Michillsson och hans hustru Agnes Pavalsdotter bodde här, närmare bestämt i Björnskog (Biornaskogh). Då skiftar han en gård i Norrköping som han fått ärva, till en gård i Brunseryd här i Hjärtlanda.
Varje gård hade en handkvarn som brukades flitigt på hösten men under tidig medeltid så ökade sädesodlingen och man började bygga kvarnar som drevs med vattenkraft. Här i Hjärtlanda har det funnit kvarnar i Älgabäck (ruiner av denna finns fortfarande) och i Brunseryds kvarn.
På medeltiden fanns det hårda straff. Straffen skulle vara avskräckande exempel för folket så att man såg vad som hände om man bröt mot lagen. Man utförde därför straffen på sådana platser som många människor kunde komma till. Det fanns ett straff som hette spöpåle. Spöpålen var ett straff som innebar att man blev fastbunden på en påle och sedan piskad på ryggen så att det började blöda. Det fanns en person som hette Nils, dock ej från Hjärtlanda. Han blev dömd för rån och fick straffet spöpåle. Han blev dömd till 39 piskslag över ryggen. När han blödande fått alla slag utdelade så blev han utsparkad från byn.
IIbland kunde det räcka med att brottslingar fick skämmas offentligt. Vid vissa brott dömde rätten till stocken eller skampåle som fanns mitt i byn. Många tyckte säkert att stocken var värre än att betala böter. I Hjärtlanda hittade man en gammal skamstock i klockstapeln vid kyrkan.
Hjärtlanda kyrka är en av de bäst bevarade medeltidskyrkorna i Småland. Den är rik på medeltida inventarier. Murarna till kyrkan byggdes redan på 1000-talet. En phallos (fruktbarhetssymbol) av sandsten har man hittat på kyrkogården. Denna förvaras numera på Historiska museumet i Stockholm. Detta fynd kan vara ett tecken på att man byggt kyrkan ovanpå en offerplats där man tidigare offrade till gudarna i Asa-tron. Då låg här ingen kyrka utan man offrade i det fria. Kristendomen och hedendomen gick parallellt under lång tid. Ett resealtare i marmor med ekram runtom har också hittats och är förmodligen från missionstiden på 1100-talet. Ytterligare inventarier från medeltiden är två träfigurer; en madonna och Johannes döparen.
På ett par ställen i och runt Hjärtlanda har man funnit rösen. Där trodde man att drakalysen, spöken och andra onda makter fanns som lurade människobarnen.
I Hjärtlanda har man hittat ett avbrutet svärd och ett avbrutet spjut, åtskilliga spännen och hyskor vid en utgrävning 1904. Ytterligare en flintyxa, en stenyxa, en flintmejsel och ett kvartsil-bryne har hittats. I Hjulås har man funnit en stenyxa och en ekstocksbåt. I Älgabäck en större båtyxa och i Berg och Hjärtnäs fler stenyxor.
Till startsidan